Det var nu ett tag sedan jag klarade Singularity. Såklart har jag länge tänkt att jag skall skriva en recension om det också, men ingenting har kommit till mig. Jag har inte kunnat enas med mig själv om vad jag skall skriva om spelet.
På ett vis är det inget speciellt alls, det är en första persons skjutare som många du spelat innan. Men samtidigt har den något extra som tilltalat mig. En stämning och framför allt som jag nämnde i vår podcast Play Before You Die, en grunka som bidrar till ett väldigt roligt gameplay.
Man känner sig ibland jävligt bad-ass, vilket är en viktig komponent för egen del när jag spelar. Kan spelet ge mig den känslan har jag ofta roligt.
Det bästa man kan sälja in spelet som tror jag är: Tänk Bioshock. Din grunka är en variant av plasmider, du har skjutjärn utöver det och kombinationen skapar ett kul spel.
+ Du får det väldigt billigt.
+ ’Grunkan’ är ett kul vapen/verktyg.
+ Inte för långt, en egenskap jag börjat uppskatta mer och mer.
– Friheten i miljöerna är begränsad.
– Varför pratar Ryssar engelska?
– Dåligt marknadsfört? Ingen verkar ju ha spelat det..
Betyg 7/10